Fjordflätten

Inom områden med streckad begränsningslinje enligt bilaga 2 är det under tiden 1 april – 15 juli förbjudet att: 1. beträda mark och vattenområde, 2. att jaga.

juli förbjudet att:

Motivering Syftet med att inrätta djur- och växtskyddsområden (7 kap. 12 § miljöbalken) är att skydda sällsynta eller störningskänsliga djur- eller växtarter. Föreskrifterna innebär inskränkningar i allmänhetens rätt att vistas inom området under en viss tid av året. Ofta begränsas även rätten till jakt och fiske.

I Blekinges skärgård finns 102 fågelskyddsområden (öar/ögrupper) utanför naturreservat och 33 områden inom naturreservat, där tillträde för allmänheten är förbjudet under sjö- fåglarnas häckningssäsong (1 april -15 juli). Det är även förbjudet att under den tid då fågel- skyddet gäller: - färdas eller uppehålla sig inom landområde, - ankra eller varaktigt uppehålla sig närmare än 50 meter från stränderna - landa med båt eller annan farkost, - jaga eller medföra jaktredskap eller hund, - bortföra eller skada ägg eller fågelbo, - ofreda djur genom fotografering eller liknande åtgärder.

fåglarnas häckningssäsong (1 april -15 juli). Det är även förbjudet att under den tid då fågel- skyddet gäller:

Förbuden enligt beslutet från 1985 gäller ej ”markägaren och hans folk, ej heller statlig eller kommunal tjänsteman i tjänsteärende, eller yrkesfiskare i den mån han behöver beträda el- ler passera fredat område för sin yrkesutövning”.

Ett exempel på otydlighet är formuleringen ”att varaktigt uppehålla sig närmare än 50 me- ter från stränderna”. Det är närmast omöjligt att tolka vad som menas med ”varaktigt” vilket innebär att det inte går att beivra störande vistelse inom 50 meter från land. Det behövs därför en tydligare formulering av förbudet att vistas i vattenområdet närmast de fågel- skyddade öarna.

För att kunna skapa och upprätthålla ett effektivt fågelskydd i skärgården behöver länsstyrelsen kunna tillåta andra att vistas inom fågelskyddsområdena, dels i syfte att ge- nomföra inventeringar av fågelbeståndet, dels för att kunna vidta bevarandeåtgärder för att stärka fågelpopulationerna inom dessa områden, exempelvis skyddsjakt på mink.

I egenskap av förvaltare av fågelskyddsområdena anlitar länsstyrelsen ofta extern personal, exempelvis naturvårdskonsulter eller ornitologer, för inventering och skötselåt- gärder på och omkring öarna i skärgården. Då undantaget från tillträdesförbudet enbart gäller tjänsteperson i tjänsteärende tvingas länsstyrelsen regelbundet söka dispens från fö- reskrifterna för att kunna uppdra åt andra att genomföra inventeringar eller skötselåtgär- der i fågelskyddsområdena, vilket innebär extra kostnader och administration. Eftersom si- tuationen för många av Östersjöns fågelarter är allvarlig finns behov av fler övervakningar och studier inom områden för fågelskydd.

I flera av skärgårdens fågelskyddsområden utgör minken ett hot mot häckande fågelarter, bland annat skräntärna och tobisgrissla. På lång sikt kan predation från mink leda till en kraftig nedgång av fågelbeståndens storlek, vilket också redan skett om man jämför situat- ionen för några årtionden sedan. För att bekämpa minken till förmån för fågellivet i skär- gården bedriver länsstyrelsen vid behov jakt med fällor och hund. Det är under vårvintern som minkjakten visat sig vara som mest effektiv. Skyddsjakt bör därför undantas från för- budet att jaga under tiden för fågelskydd.

Den inventering av sjöfågel i Blekinges skärgård, som genomfördes år 2020, visade att yt- terligare sju öar har stor betydelse som häckningslokaler. Det gäller öarna Kärringaskäret (skrattmås, fiskmås), Gylvan (skräntärna, fisk/silvertärna), Flatskären (fisk/silvertärna), Gräskammaren (skräntärna, gråtrutskoloni, fisk/silvertärna), Mörtaflöten (skräntärna, fisk/silvertärna), S och N Själören (skärfläcka, skräntärna, fisk/silvertärna) samt Törn- holmarna (hägerkoloni) (bilaga 2). Dessa öar bör därför förklaras som djurskyddsområden.

Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen Av de 120 öar/ögrupper som omfattas av beslutet om djurskyddsområde är det endast sju som inte tidigare har haft motsvarande skydd. Dessa sju öar har vid inventeringen år 2020 visat sig ha så stort värde som häckningsplatser för sjöfågel att djurskyddsområde med be- trädnadsförbud under häckningstid bedöms som viktigt. 49 av de 120 öarna ingår dessutom i Natura 2000 enligt fågeldirektivet, vilket gör dem särskilt prioriterade för skydd.

Konsekvensutredning Enligt 3 § förordning (2024:183) om konsekvensutredningar framgår att ”inför att en förvalt- ningsmyndighet ska besluta om föreskrifter eller allmänna råd ska en konsekvensutredning tas fram och dokumenteras”. De föreskrifter som avses är de föreskrifter som är normföre- skrifter, vilket när det gäller djurskyddsområden är de ordningsföreskrifter som reglerar tillträdet till öarna under häckningstid. Enligt 4 § samma förordning får myndigheten göra undantag från kravet på konsekvensutredning om myndigheten bedömer att det saknas skäl att genomföra en konsekvensutredning.

Beslutet berör bland annat tre av Försvarsmaktens övningsområden. Då större delen av de aktuella öarna sedan tidigare omfattas av djurskyddsområde med beträdnadsförbud under tiden 1 april – 15 juli, vilket även gäller för militär övningsverksamhet, kan det nu aktuella förslaget inte anses innebära någon betydande inskränkning för Försvarsmakten. Beslutet omfattar förutom de öar som redan har beträdnadsförbud, även 7 nya öar/ögrupper. Av dessa ingår 5 i militära övningsområden. 49 av de aktuella öarna omfattas förutom djur- skyddsområde även av Natura 2000 enligt Fågeldirektivet, vilket också redan begränsar