Granliden

Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att:

B. Föreskrifter om förpliktelser för ägare och innehavare av särskild rätt att tåla intrång enligt 7 kap 6 $ miljöbalken. Markägare och innehavare av särskild rätt förpliktigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: 1 upphuggning och markering av reservatsgränsen. 2 uppsättning av informationstavlor. 3 anläggning och underhåll av stigar, 4 eventuellt tillskapande av lämpligt substrat som fällningar av gran eller annan skötselåtgärd i syfte att gynna större barkplattbagge, se vidare skötselplanen. 5 undersökningar av mark, vatten, vegetation och djurliv.

C. Föreskrifter enligt 7 kap 30 $ miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: 1 fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar. 2 insamla mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov. 3 genom grävning eller på annat sätt skada mark och block. 4 insamla eller föra bort ryggradslösa djur. 5 klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet. 6 framföra motordrivet fordon. 7 sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.

Granlidens naturreservat består av grandominerad naturskog med en riklig tillgång på lågor i olika grovlekar och nedbrytningsstadier, framförallt i anslutning till fuktstråken och bäckarna. Granlågorna är huvudsakligen rötade av klibbticka men även ovanligare arter är påträffade, t ex rynkskinn, doftskinn, rosenticka, lappticka, violmussling och gränsticka. De fuktiga partierna hyser också mycket asp, sälg och björk, såväl levande som döda träd. Den rika tillgången på olika typer av död ved ger även goda förutsättningar för en rik skalbaggsfauna. I reservatet är den mycket sällsynta skalbaggen större barkplattbagge, Pytho kolwensis, påträffad.

Mellan fuktstråken är skogen av blandbarrskogstyp med inslag av 300-åriga tallar. Sluttningen är brandpräglad efter en skogsbrand någon gång under 1800-talet, men de fuktigare partierna är av mer brandrefugial karaktär. I anslutning till fuktdrågen är marken bördigare med ibland rikliga mängder torta och här är granskogen gammal, grov och garnlavsrik. På många av de gamla granarna växer gammelgranskål. De flesta sälgarna är lung-, skrovel- och stuplavsbeväxta, ibland förekommer även doftticka. På asp är lunglav, liten aspgelélav liksom stor aspticka påträffad.